SigneratOlofsson

Att spåket förändras är ingen hemlighet. Att det förfallar är en hemlighet. För det är just vad det gör. Förfaller, alltså.

Jag har tidigare benhandlat ämnet språkmissbruk här i min och Joels tramspublikation. Tidigare har läget varit dålig, men ändå inte en katastrof. Idag är läget ett annat än tidigare. Idag vill folk prata invandrarsvenska. Varför vet jag inte, men jag har gett mig ut på jakt för att ta reda på det.

- Varför inte liksom, säger en helsvensk kille som, trots sitt ursprung, bryter kraftigt.

Först förstod jag inte vad han sa, gröten av göteborgska och invandararsvenska blev för obegriplig. Till slut fick han teckna ned ett stort frågetecken och ett kryss skulle symbolisera VARFÖR och INTE. Bara detta gjorde mig så upprörd att jag kontaktade flera språkexperter som bekräftade mina värsta fårhagor.

- Svenskan är SÅ ute grabben, sa en språkprofessor till mig. Du kan dunsta direkt, jag och några guzzar ska dra till pizzerian. Chilla mannen, men tro inte att du får tag på nån att snacka med. Som jag sa är svenskan So last year.


Nästa expert jag talade med, en Fredrik Lindström, bara drog ned New Era - kepsen över pannan och gick ut genom dörren.

- Lol, skrek han innan han hann ut genom dörrhålet, du sent ute mannen. See you in hell ffs!

Okej, tänkte jag. Det är nog bäst jag lägger ned projektet helt och hållet. Läget verkar vara ofixbart. För ett par timmar sedan fick jag ett samtal av en kompis som dömde ut mitt uppdrag som "helt mental". När jag sedan besökte tandläkaren och han sade att mina tänder var fina och hela "dentals", tänkte jag att det fick räcka. Punkt.

På ett bättre hotell i Köpenhamn, någon gång under 2007.
En svensk skolklass står vid hissarna och hänger. Några skryter om vad och hur mycket de har druckit under föregående kväll.
- Var du packad igår eller? frågar en kille sin klasskompis
Klasskompisen svarar genom att vicka handen fram och tillbaka i en "Hyfsat-full-var-jag-allt-gest"-
-Drack du nåt då? frågar den första killen
Klasskompisen skakar bara avmätt på huvudet och går därifrån.

Vi på SO lovade er att vara aktiva och inte sacka efter bara för att det är julledigt. Vi höll inte det, så... Känn er rökta.

Nu är ambitionen däremot att vara ytterst produktiva och ge åtminstone 5-6 inlägg/vecka. Good enough?

Till sist avslutar jag med en sann, men ack så rolig historia. Cred till Jackie B:

A man walks in to a pub, drunk as a fucking skunk, and shouts: "All Arsenal fans are arseholes!"
    A man sitting in the corner protests: "Oi I take offence at that!"
   "Why? Are you an Arsenal fan?" asks the drunk
   "No, I'm an arsehole."

Turkietproffset Fredrik Risp från Lysekil är hemma för att fira jul. I en intervju med Bohusläningen reder han upp den senaste tidens turbulens med brutet kontrakt, pengabråk och ordkrig med klubbens i media.

När Fredrik Risp lämnade IFK Göteborg 2005, gjorde han det för att bli proffs i den turkiska klubben Gençlerbirligi SK. Där fick svensken en lysande start och blev av fansen framröstad till årets spelare. Det gick till och med så pass bra att han i januari 2007 blev värvad av storklubben Trabzonspor. Formen höll i sig för Risp och under de inledande matcherna för sin nya klubb var Trabzonspor obesegrade. Sen kom skadan.

-        Ja det är ju faktiskt så att jag är obesegrad under min tid i Trabzonspor, säger Fredrik Risp och ler åt den lätt ironiska situationen.

  När rehabiliteringen var över och Risp var redo för comeback fick tränaren sparken och den nytillsatte tränaren gjorde tidigt klart för honom att han inte ingick i planerna.

- Han sa direkt till mig att jag inte var aktuell för startelvan och att jag istället kunde inrikta mig på att nöta bänk  

Kände du att du fick en förklaring till varför den nya tränaren valde att inte satsa på dig?

-        Nej och det är det som jag inte kan acceptera. Visst kan man ha olika syn på fotboll och om han hade gett mig en förklaring och sagt att han ville spela på ett annorlunda sätt, så hade jag köpt det, men nu sa han bara att jag inte skulle få spela och han var inte heller öppen för en dialog oss emellan.

      Enligt Fifas regler är man fri att bryta gällande kontrakt utifall att lönen frusit inne i 90 dagar. Fredrik Risp bröt inte sitt kontrakt förrän efter 123 dagar utan lön.

-         Nej jag ville gärna ge klubben en chans att reda ut det

Var det svårt att säga upp ett sådant lukrativt kontrakt?

-         Ja delvis. Att vara fotbollsspelare handlar ju också om ekonomi - vi tjänar mycket pengar, men på mycket kort tid.

   Ett par dagar efter att Fredrik Risp brutit med Trabzonspor gick klubbens vicepresident ut i media och påstod att han och Fredrik haft en överenskommelse om att pengarna skulle betalas in den tredje december (Fredrik lämnade den första). I en intervju med Sportbladet kommenterade Fredrik detta med "Vilket jävla skitsnack!"

- Det står jag fast vid. Tyvärr är detta något som är ganska typiskt för turkiska klubbar och det är såklart tråkigt att ljuga ihop en "överenskommelse" och sedan betala in de saknade pengarna i efterhand.

        För ett par veckor sedan var du nere i Turkiet och förhandlade med ett antal klubbar, vilka klubbar rörde det sig om?

-         Med tanke på att mitt "fall" behandlas av Fifa just nu, är jag ännu inte fri att gå till någon annan klubb och därför kan jag inte namnge några föreningar.

Är det aktuellt med en comeback i din förra klubb, Gençlerbirligi ?

-        De har gjort en intresseförfrågan och det är en av klubbarna jag för en dialog med, så mycket kan jag väl säga.

Blåvitt då?

-         Min kontakt med IFK är på kompisnivå just nu, även om det är där jag kommer spela när jag väl flyttar hem, men jag vill stanna i Europa ett antal år till. Det känns som att chansen att slå sig in i landslaget är större därifrån och det är fortfarande ett stort mål jag har.

     Debuten i landslaget skedde 2001 i Nordiska Mästerskapen i en inomhushall i Växjö. I samma landskamp debuterade bland andra också Zlatan Ibrahimovic och Christian Wilhelmsson. Fredrik skadade sig i 20: e minuten och fick utgå. Sedan blev det inga mer chanser i landslaget förrän 2005 och USA-turnén.

-        Jag tycker nog att jag borde ha fått fler chanser i landslaget. När jag lämnade Allsvenskan borde jag åtminstone ha haft ett tiotal landskamper i bagaget.

Precis innan din skada i år lär du ha varit aktuell...

-         Ja jag hade pratat med Roland (Andersson, assisterande förbundskapten) på morgonen den dagen, men så skadade jag mig ju som bekant.

Har du hört av förbundskaptenerna sedan dess?

- Ja det har jag gjort. Jag och Roland för ständigt en dialog.

Har du någon speciell "plan" för hur du ska ta dig tillbaka?

-        Nej det har jag inte. Vad jag vill ha är en klubb där jag får spela 90 minuter varje vecka och har tränarens förtroende. Med de premisserna känns det inte helt omöjligt att slå sig in i landslaget, även som 27-åring.

    Till sist, kommer du - som Henrik Larsson sagt att han ska - avsluta karriären i din moderklubb?

-        Nej det tror jag inte. Jag vet att jag har sagt att jag ska avsluta i LFF någon gång, men det var nog lite naivt av mig. Den dag jag och familjen flyttar hem från Turkiet så kommer vi att bosätta oss i Göteborg där vi trivs jättebra, avslutar Fredrik Risp